Känslan av att dö

Dem senaste dagarna har verkligen flugit fram känns det som och idag när jag inser att det redan är fredag igen så blir jag nästan lite paff över det. Jag har under denna vecka haft ganska mycket för mig så jag antar att det är därför tiden gått så fort som den gjort men ändå haha. Under veckan har jag hur som haver vart dels i Västerås och även i Eskilstuna, jag har tränat en hel del samt umgåtts med vänner vilket har vart till stort stöd för mig. Boendestöd har också vart här under veckans gång och stöttat vid måltider och jag har även kommit igång med att ta min Lergigan igen för att dämpa ångesten. Påtal om ångesten sedan så har den minskat gradvis för varje dag igen vilket jag just nu njuter av då jag äntligen kan äta utan att ha känslan av att jag kommer dö, tankarna är ju dock inte helt borta men för tillfället är jag väldigt lugn i mig själv.
Idag hur som haver så är det ju som sagt freda och jag tog mig en lång sovmorgon, ända till halv tolv lyckades jag sova och jag kan knappt minnas när jag sov så länge haha. Jag har sen jag vaknade sedan inte alls haft mycket för mig och jag vet heller inte vad som kommer hända idag men som ni vet så brukar det oftast bli väldigt spontant för min del så den som lever får helt enkelt se.

Angående ärlighet

Den som verkligen försökt vara helt och hållet ärlig och uppriktig gentemot sina medmänniskor får snart lära sig att det inte alltid uppskattas. Det är i själva verket ett utomordentligt bra sätt att förlora vänner på. Det är därför lätt att dra slutsatsen att man inte ska vara ärlig och att människor inte vill höra sanningen.
I stället borde man förstå att människor bara vill höra de sanningar de kan förstå och att man därför är tvungen att kommunicera med var och en på den verklighetsnivå som han eller hon befinner sig på. Det finns ett ordspråk som förekommer i det flesta stora religioner: ”Sök sanningen och sanningen ska göra dig fri”. Dessa två idéer hör förmodligen ihop på något sätt. För att förstå dem måste man komma upp på den verklighetsnivå där de blir sanna för den som försöker förstå.
Friheten kommer genom sökandet
”Sök sanningen…”-ordspråket säger ingenting om hur eller varför man ska söka sanningen. Tydligen räcker det att bara söka den för att bli fri, om man ska tro på vad ordspråket säger. Ur livsfilosofisk synvinkel är detta helt rätt, eftersom sanningen är det vardagliga ord som bäst beskriver vad gudsbegreppet innebär. Även tanken bakom ordet oändligheten ger en bra bild av den högste guden eller Gud.
Just tanken på något överallt närvarande eller evigt, är förklaringen till att det räcker att ”söka sanningen” för att man ska bli fri. Genom att söka sanningen ger man den en möjlighet att komma en till mötes så att man ”kan bli fri” (från okunnighetens slaveri) eller ”frälst”. Bara den som ”tror” att han kan finna någon sanning, bryr sig om att söka den. Det är därför man måste ”tro” för att kunna bli frälst.
Längtan efter visa personer
Då kanske man frågar sig vad detta har med ”ärlighet varar längst” att göra? Jo, om en människa med mänskliga fel och brister försöker vara ärlig, kommer hon att stöta på motstånd från dem som hon är ärlig mot eftersom det hon säger inte nödvändigtvis är sant för den andra. Om samma människa hade turen att stöta på en vis man eller kvinna som kunde förstå hennes ärlighet och uppskatta att hon försöker vara ärlig och sann, då skulle den vise kunna hjälpa henne att söka sanningen så att hon blev mer fri (frigjord från okunnighet) genom att med hjälp av de rätta frågorna styra henne mot högre nivåer av sanning.
Det är den tanken och det hoppet som människan har hållit sig fast vid när hon har väntat på sin frälsares återkomst (som hon kallar för Messias, Maitreya etc.) Förmodligen var både Jesus och Buddha sådana visa män. Men deras samtid lyckades inte bevara den förmågan i sina led och har därför nödgats invänta frälsarens återkomst.
Man behöver inte vara perfekt
Om okunnighet (dumhet) är den enda synden och man kan frälsas från den genom att söka sanningen (höja kunskapsnivån och förmågan), så skulle ju varje människa kunna bli visare om det bara fanns någon medmänniska som var tillräckligt vis för att kunna sätta sig över skillnaderna i verklighetsnivå mellan olika människor (förlåta dem sina synder) och förstå att de i själva verket söker sanningen för att komma ifrån okunnigheten. En sådan vis man behöver inte alls vara perfekt eller felfri, även om många av dem han kunde hjälpa gärna skulle vilja det (läs boken ”Måsen” av Richard Bach så får du en fin beskrivning av detta fenomen).
När vi i livsfilosofin tränar filosofer, gör vi vanliga människor tillräckligt visa och kunniga inom just de områden som man behöver ha kunskap inom för att kunna hjälpa sina medmänniskor att se sanningens ljus. Med den kunskapen kan livsfilosofen med hjälp av sina gärningar befria sina medmänniskor från den synd som uppstår ur okunnighet och dumhet.
En liten gud
En tränad livsfilosof är bara en vanlig människa som vill hjälpa sina medmänniskor att söka sanningen. När han lyckas med det så gör han en gudomlig gärning. Han blir en liten gud i ögonen på den han hjälper på detta sätt.
När många livsfilosofer tillsammans hjälper fler och fler människor att höja sig ur okunnighet, har vi börjat lägga grunden till det kommande tusenåriga fredsriket på vår jord. Livsfilosofin kan hjälpa dig att dra ditt strå till stacken.
”Rom byggdes inte på en dag”. Det gäller givetvis även vårt tusenåriga fredsrike. Det handlar väldigt mycket om att skapa frid och harmoni. Man börjar med att själv skaffa sig inre frid och harmoni i sitt eget sinne. Sedan kan man hjälpa sina medmänniskor att göra detsamma. Nästa steg är att hjälpa vår civilisation att bli mer harmonisk och ordnad. Det innebär att vi måste se till så att den inte växer sig stark på miljöns och livets bekostnad.
Du är välkommen att hjälpa till om du känner dig kallad. Det enda du egentligen behöver bidra med är just att ”vara ärlig” och ”söka sanningen”.

Detta bör du aldrig säga till någon med ätstörningar

 

Att ha en närstående med ätstörningar kan ibland vara lite som att gå på äggskal, minsta lilla kommentar kan trigga personen med ätstörning och det kan vara svårt att veta vad man kan säga och inte säga. Här radar jag därför upp några kommentarer som jag vet brukar kunna trigga mig samt kommentarer som man som frisk inte alltid tänker på kan vara sårande för någon med ätstörning.

”Men ät bara”
Om det ändå vore så enkelt, men för den sjuka är det inte bara ”att äta”. Hade det varit så hade sjukdomen aldrig funnits. En sjuk person förstår ofta att det absolut bästa vore att äta ordentligt utan att kompensera, men det är här ångesten spelar in och driver på det osunda förhållandet till mat, därför är det inte att ”bara äta”.

”Har du gått upp/ner i vikt?”
Kommentera aldrig upp- eller viktnedgång! Det är otroligt triggande åt båda hållen. Att få höra att man gått ner i vikt är lite som en vinst och man blir triggad till att fortsätta gå ner, på samma sätt som kommentarer om en viktuppgång får den sjuka att känna sig stor och vilja gå ner i vikt.

”Vad fin du blivit”
Jaha okej, så jag var ful innan? Även om denna kommentar är välmenad så landar den oftast väldigt fel. Att få höra att man blivit fin är aldrig något positivt och kan ofta klinga dåligt för någon som fortfarande är sjuk mentalt. Säg istället ”Vad skönt att du mår bättre!”.
”Oj vad mycket/lite du äter”
Maten är redan jobbig som den är. Att kommentera att någon äter mycket eller lite är väldigt onödigt. Att höra att man äter mycket sätter igång hjärnspökena direkt och till den som äter lite är det istället bättre att säga ”Vad bra att du äter”.

”Du vill bara ha uppmärksamhet”
En ätstörning är en livshotande psykisk sjukdom som har långsiktiga fysiska konsekvenser – det är absolut inte ett sätt att söka uppmärksamhet från andra. Det är bättre att lyssna på den som är sjuk utan att döma istället för att göra dessa skadliga uttalanden.

”Jag förstår dig”
Har du aldrig varit sjuk själv- säg inte att du förstår, för det gör du inte. Dessutom är allas ätstörning något individuellt och det skiljer sig mycket från person till person. Vill du vara stöttande säg istället: ”Jag har aldrig haft en ätstörning, men jag förstår att det är jobbigt och känsligt”.

”Vad väger du nu?”
En ätstörning sitter i huvudet inte i vikten. Dessutom bör inte en sjuk person väga sig alls så undvik denna fråga till varje pris.

”Hur gjorde du för att gå ner i vikt?”
Nej, nej, nej… En ätstörning är inget dietprogram, det är en form av psykisk ohälsa som i värsta fall kan leda till död. Anorexia nervosa är den ätstörning som leder till flest dödsfall, bulimi kan orsaka allvarliga hjärtarytmier och flertalet som drabbas av en ätstörning (oavsett form) kan också få depression som i värsta fall kan leda till självmord. Är detta något du vill? Nej, tänkte väl det.

”Så smal är du ju inte”
Tillbaka till det här med vikten – en person med en ätstörning måste inte alls vara underviktig. En ätstörningen handlar inte om vad man väger utan en persons osunda förhållandet till mat och ätande. Faktum är att endast cirka 6 procent av alla som diagnostiseras med ätstörning är underviktiga. Man får inte glömma att både en normalviktig eller överviktig kropp också kan vara satt i svält.

”Du vet väl att det där är onyttigt?”
Är det någon som har koll på kaloriinnehåll så är det någon med en ätstörning. Det sista den personen behöver är några upplysningar om vad som är onyttigt och inte.
Att säga/göra istället:
Det är alltid bra att uppmuntra någon med en ätstörning att söka hjälp, men kom också ihåg att den sjuka måste vilja bli frisk själv också och vara mottaglig för hjälp. Utan motivation är det svårt att bli frisk. Visa att du finns där för att lyssna. Ställ istället frågor som ”Du verkar stressad, är du okej?”, ”Hur kan jag stötta dig?”, ”Vad behöver du?” eller ”Vill du ses och prata (eller inte prata)?”

Gav mig en boost

06:02 och jag sitter här vaken efter en sömnlös natt. Dem senaste nätterna har jag vaknad nästan varje natt helt kallsvettig och med lågt blodsocker och än hur jag försöker förebygga det just nu så går det inte, känner mig konstant uppe i stress och det tär på mig psykiskt och då reagerar ju kroppen på det. Helgen för övrigt var hur som haver bra, jag fick komma ut en hel del samt socialisera mig vilket har hjälpt mot både min depression samt min klump i magen som jag går och bär på. Jag fick fixat mina fransar och bryn igår och det gav mig en liten boost att faktiskt få göra nått för mig själv och jag blev super nöjd över resultatet. Jag känner mig dock fortfarande väldigt ledsen till och från vilket också det tär på mig och skapar även en trötthet hos mig som gör att jag kan bli väldigt trött just nu även fast jag sovit ordentligt. Boendestöd ringde även i fredags och vi bestämde oss för att just nu pausa lite, jag kommer från och med nu gå från att ha 4 dagar i veckan till 2 dagar vilket känns skönt för tillfället när jag mår som jag mår och vi kom även fram till att jag ska ta upp kontakten igen med ätstörningsenheten igen för att kunna få komma iväg och få stöd från deras håll.
Så kort och gott iallafall är allting ganska upp och ner just nu men jag får bara försöka ta en dag i taget så kommer förhoppningsvis allting vända till det bättre. Nu hur som haver så ska jag ta mig en kopp kaffe och sedan starta denna vecka.

Förlåtelse

Tio steg till förlåtelse

En del tror att förlåtelse är till för dem som är svaga, dumma och fega. Inget är mer missvisande. Att förlåta kräver vilja, uthållighet, mod och kärlek. Förlåtelse kräver styrka och kräver ett skärpt sinne. Det kostar absolut på när man känner sig oförtjänt beskylld, lurad och utnyttjad. Förlåtelse är i alla fall bättre än att gå med oförsonlighet och bli bitter och må dåligt till hela människan. Genom att be om förlåtelse börjar du ta ansvar för ditt liv och du börjar styra ditt liv i stället för att vara en person som låter sig styras av omständigheterna.

Att förlåta och försonas är något som kräver övning. Vi frestas ibland tro att förlåtelse sker automatiskt, men många människor vet inte ens hur man gör när man tar emot eller ger förlåtelse.

En del människor biter ihop och visar ingenting till andra, men deras inre är som ett upprört hav.

Att leva livet, lära känna människor i och utanför familjen, få ett arbete och gifta sig; allt detta som hör till livet gör oss också sårbara. Det är bara att inse att om man vill leva måste man också lära sig detta med relationer.

Lika lite som man kan stoppa vinden eller vågorna måste vi inse att det inte går, men vi kan bygga ett vindkraftverk eller bygga en segelbåt.

1.     Ta tag i det som sårat och skadat dig. Sopa det inte under mattan. Skriv ner eller tala ut med någon som du har förtroende för.

2.     Var ärlig och uppriktig. Smärtan är verklig för dig. Förminska inte det som du upplevt som sårande. Var också tydlig med att peka ut den som du anser vållade det inträffade. Du kan inte gå vidare, reda ut det som hänt om du inte är tydlig och bestämd hur du uppfattade att allt skedde.

3.     Deklarera vad det är som du vill åstadkomma. Vad vill du uppnå? Frihet? Fred? Kraft+ En bättre framtid? Det är viktigt att du tänker igenom vad det är som du vill uppnå. Kanske du vill sluta ha mardrömmar och vill kunna sova. Kanske vill du inte bli en bitter människa som dina föräldrar var. Du kommer säkert att få det som du önskar om du är villig att förlåta.

4.     Välj att förlåta! Förlåtelse handlar om att göra ett val i livet. På detta sätt vinner du direkt kontroll över en svår situation. Du har kanske blivit hånad av förövaren, men genom att förlåta har han eller hon ingen hake på dig.

5.     Sätt ord på din förlåtelse. Säg: ”jag förlåter honom/henne för vad han/hon gjorde. Jag sätter dig fri. Jag uttalar att även jag är fri.” Du kanske måste uttala detta flera gånger, men vet att processen har börjat. Det är inte säkert att du kommer att känna dig annorlunda, men förlåtelsen sitter inte i känslan. Förlåtelse är en viljehandling! Detta är bra för både ditt hjärta och ditt sinne att få höra. Frågan är också om du ska säga detta till den person som handlat illa mot dig. Det är inte säkert eftersom den personen kan bli arg och det kan vara som att kasta mer bränsle på elden.

6.Täck över det som sårat och förödmjukat dig.

En del i förlåtelseprocessen är att begrava och täcka över det som gjort ont. Det är viktigt att inte hålla på att berätta om det som hänt för alla för att rättfärdiga sig själv och svärta ner den andra parten. Man riskerar att de sår som höll på att läkas på nytt rivs upp igen.

Har du begravt det ska du låta det vara. Det är nämligen så att ju mer du talar om det hemska som hänt desto värre blir det. Det är som att lägga ved på en brasa.

Ordspråksboken säger  ”Kärleken överskyler en myckenhet av synder”.

7.Visa kärlek! Genom att visa kärlek hjälper du till att sätta din motpart fri. Har du gått en mil i den andre personens mockasiner? Om inte, var inte så helt säker på hur du skulle ha reagerat i olika situationer. Genom att visa kärlek ger du din motpart en möjlighet att kunna bli förändrad.

8. Börja be för den som gjort dig illa!

Bönen sätter igång processer både inom dig själv och hos den du ber för. Dina motiv och din inställning renas och du ger universum en möjlighet att ingripa i det som du kanske själv kämpat med i åratal utan att komma någon vart.

9. Var öppen för en försoning. Man kan inte forcera fram en försoning. Det krävs en person för att förlåta, men två personer för att reparera och återuppta en relation.

Förlåt, se över möjligheten att bygga upp relationen, men gå vidare i livet.

10. Gå vidare.

När du har förlåtit, förlöst personen och börjat be för honom/henne, då har du gjort ditt bästa och då är det på tiden att du går vidare i livet. Gå frimodigt och modigt vidare mot en ljus framtid. Du förtjänar att vara i framtiden och inte i det förgångna.

Om du måste kasta bort foton, sälja huset, bränna gamla brev eller annat som binder dig till någon person; gör det.

Det är okey att inte kunna glömma. Man kan förlåta en person, men ändå vägra att ha något med den personen att göra eftersom man inte vill umgås med en lögnare, en som utnyttjar en eller en person som lever kvar i sitt våldsamma beteende. Det är alltså okey att vara på sin vakt så att man inte på nytt blir utnyttjad. Låt det få ta sin tid att bygga upp ett förtroende och att pröva relationen om du kan lita på personen.

Några frukter som kommer av förlåtelse:

Frid, glädje, hälsa, styrka, frihet, kraft, tacksamhet, självkontroll, tillväxt, pengar, tid med familj och vänner, ett rent samvete, hopp, en bättre relation med Gud, kreativitet, energi, sömn, framgång, passion, förnöjsamhet, rättvisa och nya möjligheter.

 Varför är det så viktigt att förlåta andra?

1.     Varför skall du vara styrd av andra människor? Varför skall ditt humör vara beroende av hur andra människor behandlar dig? Varför överlåter du kontrollen av ditt liv till andra?

2.     Du vill ha frid. 

Det är bra för hjärtat, sömnen, sinnet, själen och hela kroppen. Där det finns förlåtelse där finns det frid.

3.     Du behöver gå vidare i livet. Sluta vara fångad av det förflutna.

4.     Du vill sluta vara dörrmatta. Uttala att du är en människa och inte en dörrmatta. ”Sluta trampa på mig!”

5.     Du vill undvika bitterhet. 

Bitterhet förstör allt i livet. Det ruinerar dig själv och dina andra relationer och hela din framtid. Om du någon gång i framtiden får en ursäkt eller får höra ett förlåt, var då tacksam, men gå inte och förvänta dig det. Gå vidare i livet.

6.     Du vill vara en hel människa.

7.     Du vill kunna älska.

Du behöver sätta dig själv fri.

Om andra sagt att de förlåter dig måste du sluta att fördöma dig själv.

Du ska ju stå ut med att leva med dig själv resten av livet.

Du kan inte fly från det som skett. Det är inte din plikt att hela livet straffa dig själv.

Ditt sinne spelar upp saker som hänt hela tiden, den ena reprisen efter den andra. Gå till en själavårdare och tala ut. Få förbön och bli tillsagd syndernas förlåtelse och bli fri. Kasta iväg den gamla filmen som spelar i ditt sinne. Det kan ske om du talar ut förlåtelse och tar emot genom en aktiv handling. En bön, du skriver en lapp och bränner upp den i spisen eller gräver ner den i jorden. Du behöver inte betala av skulden genom att straffa dig själv gång på gång. 

Du är fri att inte vara perfekt. Eftersom det inte finns några perfekta människor behöver inte du gå omkring och leka Gud.

Säg:

Jag tar emot förlåtelse från människor.

Jag tar emot förlåtelse från universum.

Jag tar emot förlåtelse från mig själv.

 

 

Jag blir så anti

Onsdag idag och jag har vart vaken sen 06 imorse, inatt fick jag mig iallafall 5 timmars sömn vilket var behövligt efter en lång dag med mycket tankar och grubblande. Jag gick runt med sjukaste klumpen i magen under hela dagen och i samband med det var och är ännu mina hungerkänslor helt bortblåsta och jag får inte i mig annat än vätska just nu. Det är konstigt hur kroppen reagerar vid sorg och att det är så olika från person till person, en del människor blir ju som mig väldigt *anti* mot mat medans andra tröstar sig med den istället. Hade jag själv fått välja just nu hade jag hellre var den som kunde trösta mig med maten istället för den som går helt emot den…
Idag hur som haver så blir nog dagen bara till att försöka hålla mig sysselsatt så mycket jag kan, jag ska ta mig en långpromenad nu under morgonen för att få komma ut och andas lite och till det lyssna på en podd., det kan jag tycka är väldigt avslappnande Jag hade tänkt att också ta mig en vända på stan idag och sedan träna ikväll om orken finns men det får jag se hur det blir med det då jag som sagt inte kan äta just nu.

Bygg upp ditt självförtroende

Självförtroende är ofta en färskvara, något som behöver underhållas och fyllas på med jämna mellanrum. Själv så försöker jag ständigt påminna mig själv om just mitt egna värde i olika situationer samt göra mig påmind om dessa punkter som oftast hjälper mig att få mer perspektiv och en klarare bild till mitt mående.
Gör det till en vana att påminna dig själv om de här punkterna, åtminstone en gång om dagen:
1. Oro är naturligt
Oro är en fullt naturlig känsla och inget att skämmas för. Ibland oroar vi oss mer än vanligt och då kan det bli väldigt begränsande. Våga rannsaka din oro då och då. Är din oro realistisk? Vad är det värsta som kan hända om det du oroar dig för?
2. Var dig själv
Acceptera dina brister och begränsningar och jämför dig inte så mycket med andra. Du ser ändå bara vad de vill att du ska se – människor är duktiga på att dölja sina fel. Tro inte automatiskt att andra alltid är så mycket driftigare, smartare och självsäkra än du. Fokusera på dina styrkor och jobba för att förbättra dina brister, men låt inte dina fel ta överhanden.
3. Räck ut handen
Låt andra människor inspirera och hjälpa dig. Ensam är inte starkast. Be om råd och hjälp ibland.
4. Fokusera på positiva saker
Lyft fram sådant som är bra och blunda för det dåliga. Det gör ingen nytta att klaga och gnälla. Klaga en gång och gör sedan något åt saken. Kan du inte påverka det som stör sig, släpp det och gå vidare.
5. Tillåt dig att misslyckas
Blunda för perfektionisten i dig. Acceptera att det tar tid och krävs många misstag innan du gör rätt och når ditt mål. Att misslyckas flera gånger är inte skamligt – det är fullt naturligt och ett sätt att lära sig inte göra samma fel mer än en gång.

 

Största klumpen i magen

En dag med känslor är snart över och jag ska strax till att försöka sova. Denna måndag har vart väldigt påtaglig och jobbig pågrund av allt som hänt, jag har haft enormt mycket känslor inom mig samt största klumpen i magen som ständigt gjort sig påmind under dagens gång. Jag har var himla arg och förbannad men här nu mot eftermiddagen och kvällen så la sig all ilska och övergick istället till sorg. Jag förstår verkligen inte hur han kan ha behandlat mig som han gjorde och fortfarande inte ens ha mage till att stå för hur illa han behandlat mig. Han lägger istället allt på mig och får det att se ut som att allt är mitt fel och att det är jag som varit den elaka i detta och det tycker jag inte är rättvist. Jag ville alltid prata, jag ville alltid lösa allt och jag ville aldrig ha något bråk. Jag ville kunna samtala och lösa allt, kunna få klarhet i allt. kunna reda ut saker och ting och kunna få den/de ursäkter jag förtjänar, ursäkter jag istället gav honom när jag blev sårad av hans beteende mot mig. Jag är så ledsen för allt och mår så dåligt i det som hänt. Ledsnast är jag nog över att vara den som kämpade så länge och som under så lång tid hoppades och trodde att allt skulle lösa sig….Det är verkligen inte okej, jag är inte okej 💔

Han misshandlade mig psykiskt

Jag hade aldrig kunnat tro att en människa kunde vara så elak mot en annan, att en människa som påstår sig älska mig och som lovat att aldrig mer såra mig kunde ljuga för mig så brutalt utan att ha dåligt samvete för det och nästintill bete sig som att personen i fråga är stolt över att trycka ner mig och såra mig..
Att få reda på sanningen känns idag som en befrielse för mig, nu vet jag svart på vitt vem han verkligen var och att han ljög, det gör det hela dock inte lättare för mig men nu vet jag att han misshandlade mig psykiskt och tröck ner mig för att själv må bra, han manipulerade och utnyttjade mig till fullo för allt, hotade att lämna mig gång på gång när jag endast ville lösa våra bråk, han fick mig att känna att allt var mitt fel när det var han hela tiden som var den som gjorde felen. Han vände på allt och fick mig att sluta lita på min magkänsla, sa att det var jag som ljög när det var han som hela tiden var den oärliga och manipulativa. Jag älskade honom hejdlöst och han krossade mig, bröt ner mig totalt och lämnade mig sedan i spillror utan att någonsin ge mig en ursäkt för alla gånger han sårat mig. Ingen ska någonsin få bli behandlad såhär men nu är jag äntligen fri och kan känna mig stolt över att jag vågade ta steget att fråga andra om sanningen när han inte ville ge mig den.

Bita i det sura äpplet

Så var helgen till ända och söndagen här. Idag har tröttheten samt mensvärken slagit till över mig och jag har pågrund av det sovit väldigt mycket . Natten var riktigt jobbig och jag vaknade 4 gånger då jag dels var så hungrig ( blir alltid sååå hungrig när jag ska ha mens) så jag var tvungen att gå upp och äta samt att jag fick som feber och blev dyblöt men jag antar att det var mitt blodsocker som vanligt som spökade därav svettningarna .
Helgen för övrigt har var väldigt lugn och jag har inte alls haft speciellt mycket för mig och då jag känt mig lite dyster som alltid när jag ska få min röda vecka har inte motivationen till att göra så mycket funnits där. Hur som haver har jag nästan bara vart hemma och kollat serier vilket har vart super skönt. Igår bjöds det dock på middag hemma hos *D* vilket var väldigt mysigt, vi hade egentligen tänkt oss att ta en tripp till Västerås men då ingen av oss var speciellt taggade så blev vi istället hemma och njöt av maten vi lagade ihop. En mysig kväll allt som allt men direkt när jag sedan kom hem så började mensvärken komma och jag blev därför liggandes resten av kvällen med vetekudde och en skål godis till hands.
Så idag då hur som är inte livet på topp men det är väll bara till att bita i det sura äpplet antar jag. Jag ska försöka få lite gjort här hemma så fort värken släpper lite och sedan kolla vidare på min serie resterande tid av dagen så hoppas jag på att kunna somna ordentligt ikväll och vara laddad inför ny vecka imorgon.

 

Till startsidan